Förberedelser innan distributionstransformatorn tas i drift: 4 nyckelpunkter

Innan den tas i drift distributionstransformatorer måste genomgå en rad strikta prov på plats. Dessa prov är avgörande steg för att säkerställa att transformatorerna kan tas i drift på ett säkert och tillförlitligt sätt. De kan delas in i 4 delar: visuell inspektion, elektriska prov, skyddsfunktionstest och påverkanstest vid inkoppling .

1. Utseende- och installationsinspektion
Innan strömmatningen sker krävs en detaljerad visuell inspektion av krafttransformatorn och dess tillbehör.
- Etikettverifiering: Kontrollera om modell, märkeffekt, spänningsnivå, kopplingsgrupp osv. på transformatorns etikett överensstämmer med konstruktionskraven.
- Visuell inspektion: Kontrollera om transformatorns yttre är skadad och om anslutningarna (t.ex. lock, isolatorer, ventiler) är väl försegla och om det finns någon oljeläcka.
- Inspektion av oljenivå: För oljeimmersionstransformatorer, kontrollera om oljenivån i oljereservoaren är tydlig och motsvarar oljenivålinjen som motsvarar omgivningstemperaturen.
- Inspektion av viktiga tillbehör:
- Kontrollera om explosionsskyddsmembranet i explosionsskyddsröret är intakt.
- Kontrollera om fuktabsorbenten (kiselsil) i andningsapparaten har bytt färg och blivit ineffektiv.
- Kontrollera om jordningen av höljet är stadig och pålitlig.
- Kontrollera om primära och sekundära utgångsinsulatorer samt ledningsanslutningar är i gott skick och om fasfärger är korrekta.
- Inspektion av installationskvalitet: Verifiera om installationspositionen, mittraden och höjden för transformatorn uppfyller konstruktionskraven, och kontrollera om fästdelarna är fullständiga och åtdragna.

II. Elektrisk överlämningsprovning
Detta är den centrala steget för att utvärdera transformatorns isolationsförhållanden och elektriska prestanda. Det måste utföras i enlighet med den nationella standarden "Elinstallationsingenjörsarbete – Standard för provning av elutrustning vid idrifttagning" (GB 50150). Endast efter att samtliga prov har godkänts får transformatorn tas i drift.
1. Isoleringsmotståndstest: Använd en megohmmeter med spänningsomfånget 1000–2500 V för att mäta isoleringsmotståndet mellan lindningarna och jord, samt mellan lindningarna själva. Testresultaten får inte vara lägre än 70 % av fabriksvärdet, eller visa någon väsentlig minskning jämfört med historiska data.
2. Mätning av likströmsmotstånd: Mät likströmsmotståndet i lindningarna tillsammans med genomföringarna. För distributionstransformatorer ska skillnaden mellan likströmsmotstånden för varje fas vara mindre än 4 % av medelvärdet, och skillnaden mellan faserna ska vara mindre än 2 % av medelvärdet. Denna provning kan effektivt kontrollera kontakten i tap-changer, svetsningen av ledningarna samt om det finns brutna trådar eller kortslutningar inuti lindningarna.
3. Verifiering av spänningsförhållande och kopplingsgrupp: Verifiera transformatorns spänningsomvandlingseffekt och om kopplingsgruppen stämmer överens med märkplatsangivelsen.
4. Tomgångs- och lastkarakteristiska provningar:
- Mätning av tomgångsström och tomgångsförluster (järnförluster): Verifiera kärnans material- och monteringskvalitet.
- Mätning av kortslutningsimpedans och lastförluster (kopparförluster): Verifiera lindningsstrukturens tillstånd och den ledande kretsen.
5. Test av hållfasthet vid märkfrekvens: Testa huvudisoleringens hållfasthet hos transformatorn under angiven märkfrekvensspänning.
6. Transformatoroljetest (tillämpbart för oljefyllda transformatorer): Utför tester såsom spänningshållfasthet, främmande ämnen och fuktighet på transformatoroljan för att kontrollera om oljekvaliteten uppfyller kraven.

III. Inspektion av skydd och jordning
Riktigheten hos skyddsutrustningen och jordningssystemet är en garanti för transformatorns säkra drift.
– Säkringsinspektion: För distributionstransformatorer som skyddas av säkringar måste man verifiera att säkringarnas specifikationer är korrekta. I allmänhet väljs primärsidan säkring till 1,5–2 gånger märkströmmen, medan sekundärsidan säkring väljs utifrån märkströmmen. Om säkringen är för stor förlorar den sin skyddsfunktion; om den är för liten kan den smälta felaktigt under normal drift eller vid tillåten överlast.
- Järdningsmotståndstest: Använd en järdningsmotståndsmätare för att bekräfta att jordningsanslutningsmetoden och järdningsmotståndsvärdet för transformatorns neutralpunkt uppfyller konstruktionskraven. Detta är en viktig åtgärd för att säkerställa personers och utrustningens säkerhet.

IV. Påverkan vid inkoppling och tomgångsprovkörning
Efter att ha slutfört ovanstående statiska kontroller och tester påbörjas fasen med inkoppling och provdrift.
- Tomgångsinkoppling med stötdrift: Utför ett inkopplingstest med stötdrift (vanligtvis 5 gånger) på transformatorn utan belastning. Syftet är att verifiera att transformatorn och dess sekundära fasjustering är korrekta samt att testa transformatorns isolering och mekaniska hållfasthet med hjälp av magnetiseringsströmmens stödström. Under inkopplingsprocessen ska man lyssna efter eventuella onormala ljud i transformatorn och kontrollera om instrumentindikationerna är normala.
– Justering av sekundärfas och spänningskontroll: Efter att transformatorn har kört utan last ska spänningen på lågspänningssidan kontrolleras för balans, och sekundärfasjusteringen ska slutföras för att säkerställa korrekt fasläge.

Sammanfattning inspektion på plats innan igångsättning är en rigorös sluten-loop-process: från yttre till inre delar, från isolering till skydd, från statisk till dynamisk drift – varje steg är oumbärligt och tillsammans säkerställer att distributionstransformatorn kan tas i drift på ett säkert och tillförlitligt sätt.